Den röda och vita randiga polkagrisen är en av Sveriges mest älskade godisklassiker. Den smakar pepparmynta, knäpper när du biter i den och bär med sig doften av sommar i Gränna. Bakom den ligger en kvinnas företagsamhet i en svår tid och ett recept som överlevt i mer än 160 år.
Amalia Eriksson och starten 1859
Berättelsen om polkagrisen börjar med Amalia Eriksson i den lilla staden Gränna vid Vättern. Hon var änka och behövde försörja sig och sitt barn. År 1859 fick hon tillstånd att tillverka karameller, och med det lade hon grunden till en av landets mest kända godisprodukter.
Att en kvinna i mitten av 1800-talet drev egen tillverkning var inte självklart. Amalia Erikssons polkagrisar blev en framgång, och staden Gränna kom så småningom att förknippas med dem för all framtid.
Vad gör en polkagris till en polkagris
En klassisk polkagris känns igen på sina röda och vita ränder och sin smak av pepparmynta. Sockermassan kokas, dras och formas för hand till den karaktäristiska randiga stången. Den röda färgen läggs in i den ljusa massan, och genom att dra och vrida bildas de spirallika ränder som blivit godisets signatur.
Det hantverk som krävs gör varje polkagris lite unik. I Gränna kan besökare än idag se hur godistillverkare drar massan för hand, ett skådespel som lockar nyfikna sommar efter sommar.
Att dra sockermassan är ett konststycke i sig. Den varma massan dras gång på gång tills den får sin glansiga yta och rätt konsistens, och först därefter formas och rullas den till stänger. Det är ett tungt och varmt arbete som kräver vana händer. Just därför blir varje färdig stång en liten produkt av skicklighet och tradition.
Det sägs att i stort sett samma recept som Amalia Eriksson använde lever kvar än idag. Den som biter i en äkta Gränna-polkagris smakar alltså något som ligger mycket nära originalet.
EU-skyddad geografisk beteckning
År 2022 fick ”Äkta Gränna polkagris” status som skyddad geografisk beteckning inom EU. Det betyder att en polkagris bara får kallas så om den tillverkas inom Gränna socken. Skyddet fungerar ungefär som för champagne eller parmesan: namnet är knutet till platsen och hantverket.
Skyddet bevarar både traditionen och konsumenternas förtroende. När du köper en äkta Gränna-polkagris vet du att den kommer från rätt plats och är gjord enligt den lokala traditionen. Andra randiga karameller får tillverkas var som helst, men de får inte bära det skyddade namnet.
Gränna, en stad som doftar pepparmynta
Få platser är så tätt sammanvävda med en enda godissort som Gränna. Den lilla staden vid Vättern har gjort polkagrisen till sin identitet. Under sommaren fylls gatorna av besökare som vill se tillverkningen, smaka nykokt godis och ta med sig en stång hem.
Polkagrisen har också spridit sig långt utanför Gränna i nya former och smaker, men originalet med pepparmynta och röda ränder förblir kärnan i berättelsen.
För Gränna är polkagrisen mer än en produkt. Den är stadens berättelse och en del av dess själ. Att en änka på 1800-talet kunde bygga en framtid kring en randig karamell har blivit en stolt lokal historia som förts vidare från generation till generation. Idag är polkagrisen lika mycket ett besöksmål som ett godis, och många gör en utflykt till Gränna just för att uppleva tillverkningen på nära håll.
Gör polkagrisens släktingar hemma
Att dra en riktig polkagris kräver vana och rätt utrustning, men kokt sockergodis går utmärkt att laga i det egna köket. Vill du prova på sockerkokning kan du börja med enklare klassiker som knäck. I vår guide till hemgjort godis hittar du beprövade recept på kola och knäck med vanliga mått.
Polkagrisen är en självklar del av det svenska godisarvet. Läs mer om hur den passar in i lördagsgodistraditionen eller utforska fler klassiker i vår guide till svenska godissorter. Du hittar alla våra guider på startsidan.